Saker blir inte alltid så som man hoppas på, saker fungerar inte alltid så som man vill att dom ska. Men det är då man doppar ansiktet i kallt vatten, utdelar sig själv två lösa örfilar och försöker fokusera på det som verkligen är viktigt. . Det handlar inte om att aldrig falla, att aldrig gråta eller att aldrig må dåligt. Det handlar om att fortfarande hålla sig kvar, att aldrig ge upp även om man ligger på bottnen, gråter floder och mår skit. Man klarar mycket, även om man inte tror det..

Önskar sånna stunder som denna att jag bara kunde tro på mina egna ord, och lita på mig själv.. Förra gången kändes det så mycket lättare, visste liksom inte vad jag hade att vänta mig. Men nu då? Ytterligare 5 månader..Och jag vet vilket helvete det är. Tanken på att det är värre för dig gör så mycket ondare i mig..Egentligen förtjänar du ju det här, det är ju ditt eget fel. Vill bara att du ska veta att jag älskar dig och saknar dig redan...

Du är mitt allt mamma, tack för allting! Älskar dig så mycket.